9186/80
WyrokETPCz1984-10-26ECLI:CE:ECHR:1984:1026JUD000918680
Analiza orzeczenia
Sekcja wygenerowana przez AI na podstawie treści orzeczenia — nie stanowi cytatu.
Zagadnienie prawne
Czy zasiadanie w składzie sądu orzekającego w sprawie karnej sędziego, który wcześniej pełnił funkcję sędziego śledczego w tej samej sprawie, narusza prawo do bezstronnego sądu gwarantowane w art. 6 ust. 1 Konwencji?Ratio decidendi
Trybunał zastosował zarówno subiektywny, jak i obiektywny test bezstronności. Stwierdził brak dowodów na subiektywną stronniczość sędziego. Jednakże, w kontekście obiektywnym, Trybunał uznał, że rola sędziego śledczego, charakteryzująca się szerokimi uprawnieniami, zbieraniem informacji w sposób poufny i nadzorem prokuratora, mogła uzasadniać obawy skarżącego co do bezstronności sądu. Trybunał podkreślił, że nawet jeśli sędzia śledczy nie decydował formalnie o skierowaniu sprawy do sądu, jego wcześniejsza dogłębna znajomość sprawy i rola w gromadzeniu dowodów mogła stworzyć wrażenie stronniczości. Trybunał odrzucił argument rządu, że ewentualne uchybienia mogły zostać naprawione w postępowaniu apelacyjnym, podkreślając, że gwarancje art. 6 ust. 1 Konwencji dotyczą przede wszystkim sądów pierwszej instancji.Stan faktyczny
Skarżący, Albert De Cubber, obywatel Belgii, został aresztowany w 1977 roku pod zarzutem fałszowania dokumentów. Sędzia śledczy, pan Pilate, wydał nakaz aresztowania i prowadził śledztwo w jego sprawie. W 1979 roku skarżący został skazany przez tribunal correctionnel w Oudenaarde, w którego składzie zasiadał pan Pilate. Skarżący złożył skargę, twierdząc, że sąd nie był bezstronny z powodu podwójnej roli sędziego Pilate'a. Sąd Kasacyjny oddalił jego skargę.Rozstrzygnięcie
Trybunał jednogłośnie stwierdził naruszenie art. 6 ust. 1 Konwencji. Kwestia słusznego zadośćuczynienia (art. 50) została odroczona.Pełny tekst orzeczenia
d e ku ber i s bel gi i s wi na a R md eg
De Cubber v. Belgium
st r asbur gi , 26 o qt o mber i , 1984 wel i wl is 26 oqt omber s, st r asbur gSi adamianis uf l ebaTa evr opis sasamar Tl om gamoit ana
gadawyvet i l eba saqmeze de kuber i bel gi i s wi naaRmdeg.
sasamar Tl om er Tsul ovnad ganacxada, r om dair Rva adamianis uf l ebaTa evr opis konvenciis me_6
muxl i s pi r vel i punqt i , i mi s gamo, r om si sxl i s samar Tl i s sasamar Tl os (tribunal correctionnel)
mi uker Zoebl oba, r omel mac 1979 wl i s 29 i vni ss gamoi t ana gadawyvet i l eba momCi vni s wi naaRmdeg
wayenebul br al debaze, saf uZvl ianad iqna saeWvod miCneul i.
I. s a qmi s ga r emo ebebi
A. mT a va r i f a qt ebi
1. b-ni al ber t de kuber i dai bada 1926 wel s. i gi bel gi i s moqal aqea da cxovr obs br i usel Si . b-
ni al ber t de kuber i daapat imr es 1977 wl is 4 apr il s. momdevno dRes, udenaar dis (Oudenaarde)
sasamar Tl os sagamoZiebo mosamar Tl em, b-nma pi l at em, gasca mi si dapat i mr ebis or der i
dokument ebi s gayal bebi s br al debi T. mosamar Tl em gamoi Zi a ki dev or i sxva saqme msgavs
danaSaul Tan dakavSir ebiT, r oml ebSic momCivans edeboda br al i. wl i s 11 mai ss, b-ni de kuber i pi r vel saqmeze damnaSaved cno udenaar di s si sxl i s
samar Tl i s sasamar Tl os (tribunal correctionnel) er Ti mosamar Tl isagan Semdgar ma pal at am da
miusaj a er Ti wl iT Tavisuf l ebis aRkveTa. danar Ceni or i saqme gaer Tianda da gadaeca igive
sasamar Tl os. 1979 wl i s 29 i vni ss, sami mosamar Tl i sagan Semdgar ma sasamar Tl o pal at am, b-ni
pi l at es monawi l eobi T, momCi vans mi usaj a, Sesabami sad, xuTi wl i T da er Ti wl i T Tavi suf l ebi s
aRkveTa.
b-ni de kuber isa da saj ar o br al mdebl is uwyebis mier gasaCivr ebis Sedegad, j ent is (Ghent)
saapel acio sasamar Tl om, 1980 wl is 4 Teber val s, pir vel i sasj el i Seamcir a sam wl amde, meor e
Zal aSi dat ova da Seuf ar da mesame sasj el i.
momCivanma saCivar i Seit ana sakasacio sasamar Tl oSi. igi, sxva sakiTxebTan er Tad, acxadebda, r om
am SemTxvevaSi b-ni pi l at e war moadgenda ar a mar t o mosamar Tl es, ar amed mxar esac. 1980 wl i s 15
apr il s, sakasacio sasamar Tl om ar sebiTad ar daakmayof il a saCivar i. man ganacxada, r om am
f unqciebis gaer TianebiT ar dar Rveul a ar c bel giis samosamar Tl o kodeqsi, ar c konvenciis me-6
muxl i s pi r vel i punqt i da ar c dacvi s uf l ebebi .
2. sagamoZi ebo mosamar Tl eebi , r oml ebsac niSnavs mef e "pir vel i inst anciis sasamar Tl os
mosamar Tl eebi sagan", at ar eben wi naswar sasamar Tl o gamoZi ebas. maT aseve aqvT kr i mi nal ur i
sagamoZi ebo pol i ci i s TanamSr oml i s st at usi da am st at usi T moqmedebi sas, i myof ebi an
saxel mwi f o br al mdebel i s (procureur general) zedamxedvel obaSi .
WeSmar it ebis dadgenisTvis xel Sesawyobad, sagamoZiebo mosamar Tl eebi aRWur vil i ar ian f ar To
uf l ebamosil ebebiT. gamoZiebis dasr ul ebis Semdeg isini saqmes ugzavnian saxel mwif o
br al mdebel s (procureur du Roi), r omel ic ukan abr unebs saqmes Tavisi mosazr ebebiT. amis Semdeg,
br al debul is sasamar Tl osTvis gadacemis sakiTxs wyvet s pir vel i inst anciis sasamar Tl os er Ti
mosamar Tl isagan Semdgar i pal at a (chambre du conseil) da ar a sagamoZi ebo mosamar Tl e.
3. 1967 wl i s samosamar Tl o kodeqsi kr Zal avs er Tdr oul ad sxvadasxva sasamar Tl o f unqci i s
ganxor ciel ebas. amit om sasamar Tl o Tanamdebobis pir i, r omel ic
saqmeSi
sagamoZiebo
mosamar Tl i s saxi T monawi l eobda, saqmes ver gani xi l avs r ogor c asi zi s sasamar Tl os an
saapel acio sasamar Tl os Tavmj domar e an mosamar Tl e. meor e mxr iv, mas, bel giis sasamar Tl o
pr aqt i ki s mi xedvi T, SeuZl i a pi r vel i i nst anci i T gani xi l os saqme, r omel i c man adr e gamoi Zi a.
B. wa r mo eba a d a mi a ni s u f l eba T a evr o pi s ko mi s i a S i
saqme dai wyo b-ani de kuber is mier 1980 wl is oqt omber Si komisiaSi saCivr is Set aniT. igi
acxadebda, r om udenaar di s si sxl i s samar Tl i s sasamar Tl o ar i yo mi uker Zoebel i sasamar Tl o,
r adgan er T da i mave saqmeze adr e monawi l eobda er T-er Ti mosamar Tl e, sagamoZi ebo mosamar Tl i s
saxi T. wl is 9 mar t s, komisiam am sakiTxTan mimar TebaSi saCivar i mii Ro war moebaSi . 1983 wl i s 5
i vl i si s moxsenebaSi komi si am gamoTqva er Tsul ovani mosazr eba, r om dai r Rva me-6 muxl i s
pir vel i punqt i.
II. ga d a wyvet i l ebi s S i na a r s i
A. me-6 mu xl i s pi r vel i pu nqt i s s a va r a u d o d a r R veva
1. mTavr o bi s Zi r i Tad i mo Txo vna wl i s 1 oqt omber s pir sekis saqmeze gamot anil gadawyvet il ebaSi sasamar Tl om gansazRvr a,
r om mi uker Zoebl oba Sei Zl eba Semowmdes sxvadasxva gzi T: unda ganvasxvaoT subi eqt ur i mi dgoma,
e.i . aRni Snul saqmeze mocemul i mosamar Tl i s Si nagani r wmeni s dadgeni s cda, da obi eqt ur i
mi dgoma, e.i. imis dadgena, hqonda Tu ar a mas amasTan dakavSir ebiT kanonier i eWvis gamor icxvis
sakmar isi gar ant ia.
r ac Seexeba subieqt ur midgomas, ivar audeba, r om mosamar Tl e miuker Zoebel ia, vidr e ar
damt kicdeba sawinaaRmdego, xol o am saqmeze sasamar Tl osTvis war dgenil mt kicebul ebaTa Sor is
amgvar i mt kicebul eba ar aRmoCnda.
r ac Seexeba obieqt ur midgomas, gar egan gamovl inebebsac SeiZl eba mniSvnel oba hqondes:
nebi smi er i
mosamar Tl e, r oml i s mi mar Tac
ar sebobs kanoni er i
saf uZvel i
ar asaTanado
miuker Zoebl obis var audisa, acil ebul unda iqnes. saf r Txis qveS dgeba ndobac, r omel ic
demokr at iul sazogadoebaSi sasamar Tl oebma unda Cauner gon xal xs.
(i x. gad awyvet i l ebi s 24-26-e punqt ebi )
mTavr obam war moadgi na mTel i r i gi ar gument ebi sa, r aTa daemt ki cebi na, r om ar sebul i f unqci ebi s
kombinacia, r omel ic
samosamar Tl o
kodeqss
Seesabameboda, Seesat yviseboda konvencias;
sagamoZi ebo mosamar Tl e i yo damouki debel i , mas ar hqonda mxar i s st at usi , mt ki cebul ebebi
Sekr iba br al debul is r ogor c sasar gebl od, aseve sawinaaRmdegod da uf l ebamosil i ar iyo
gadaeca br al debul i sasamar Tl osTvi s an gamoeTqva Tavi si azr i mi s br al Tan dakavSi r ebi T.
sasamar Tl om cno am msj el obis damaj er ebl oba da l ogika, Tumca isic aRiar a r om ar sebobda
mni Svnel ovani f aqt or ebi sawi naaRmdego daskvni s gamot ani s sasar gebl od. r ogor c kr i mi nal ur i
sagamoZiebo
pol iciis
TanamSr omel i, sagamoZiebo
mosamar Tl e imyof eboda saxel mwif o
br al mdebl i s (precureur general) zedamxedvel obaSi. r ogor c sagamoZiebo mosamar Tl es, mas hqonda
f ar To uf l ebamosil ebebi, r oml ebic unda gamoeyenebina aRniSnul saqmeSi. gar da amisa, wi naswar i
gamoZieba miznad isaxavda inf or maciis moZiebas, iyo saiduml o da ar mimdinar eobda or ive mxar is
Tandaswr ebi T - mi sma war mmar Tvel ma mosamar Tl em sasamar Tl o sxdomamde di di xni T adr e
zedmiwevniT icoda saqmis gar emoebebi; mxol od am mizeziTac ki, br al debul is Tval sazr isiT,
mar t ivad SeiZl eba aRmoCenil iyo iseT viTar ebaSi, r omel ic mas gadamwyvet r ol s mianiWebda
sasamar Tl oSi saqmis war moebisas da winaswar mosazr ebasac Seuqmnida, r ac saer To j amSi,
mniSvnel ovan gavl enas moaxdenda sabol oo gadawyvet il ebis miRebaze.
aqedan gamomdinar e, udenaar dis sasamar Tl os miuker Zoebl oba momCivans sr ul iad saf uZvl ianad
SeiZl eboda saeWvod mieCnia.
(i x. gad awyvet i l ebi s 27-30-e punqt ebi )
2. mTavr o bi s pi r vel i al t er nat i ul i mo Txo vna
miuTiTa r a sasamar Tl os r amdenime gadawyvet il ebaze, mTavr obam ar sebi Ti wi naaRmdegoba gamoTqva
samar Tal war moebis mimar T pir vel inst anciaSi me-6 muxl is pir vel i punqt is gamoyenebaze. man
aRniSna, r om b-ni de kuber is saCivar i, f aqt obr ivad, mimar Tul i iyo mxol od udenaar dis
sasamar Tl os winaaRmdeg da r om mas pr et enziebi ar gaaCnda j ent is saapel acio sasamar Tl os
mimar T.
sasamar Tl om, pi r vel r i gSi , Seni Sna, r om aRni Snul i moTxovna par adoqsul i xasi aTi s i yo. me-6
muxl is pir vel i punqt i, upir vel es yovl isa, Seexeba pir vel i inst anciis sasamar Tl oebs. muxl i
ar moiTxovs Semdegi i nst anci ebi s sasamar Tl oebi s ar sebobas. mar Tal i a, Zi r i Tadi gar ant i ebi
uzr unvel yof i l i unda i yos nebi smi er i saapel aci o Tu sakasaci o sasamar Tl oebi s mi er , r omel Tac
monawi l e saxel mwi f o Tavi si nebi T qmni s, magr am Tundac am SemTxvevaSi , es ar ni Snavs, r om
qvemdgomma sasamar Tl oebma es gar ant i ebi ar unda uzr unvel yon.
gar da amisa, mTavr obis mier aRniSnul i saqmeebisagan gansxvavebiT, ar sebul i saqme gul isxmobda
sisxl is samar Tal war moebas saTanado sasamar Tl oSi, am t er minis r ogor c f or mal ur i, ise
ar sebiTi gagebiT. dauSvebel ia mi si gamoyenebi s t r adi ci ul i an Cveul i gamoyenebi s sf er oSi me-6
muxl is pir vel i punqt iT gaTval iswinebul i gar ant iebis SezRudvis gamar Tl eba.
(i x. gad awyvet i l ebi s 31-32-e punqt ebi )
sasamar Tl om aseve aRniSna, r om pir vel inst anciaSi saqmis war moebis wyar o swor ed udenaar dis
sasamar Tl os Semadgenl oba iyo da r om saapel acio sasamar Tl om es nakl i ar gamoaswor a,
vinaidan man amis saf uZvel ze mTl ianad ar gaauqma 1979 wl is 29 ivnisis gadawyvet il eba.
(i x. gad awyvet i l ebi s 33-e punqt i )
3. mTavr o bi s Semd go mi al t er nat i ul i mo Txo vna
mTavr obam yur adReba gaamaxvil a im Sedegebze, r asac dar Rvevis aRiar eba mout anda mcir eSt at ian
sasamar Tl oebs. sasamar Tl om aRni Sna, r om monawi l e saxel mwi f oebs eki sr ebodaT val debul eba,
TavianTi samar Tl ebr ivi sist emebis or ganizacia moexdinaT me-6 muxl is pir vel i punqt is
moTxovnebi s Sesabami sad.
sabol ood, dadgi nda, r om b-ni de kuber i dazar al da me-6 muxl is pir vel i punqt is dar Rvevis
gamo.
(i x. gad awyvet i l ebi s 34-36-e punqt ebi d a o per at i ul i d ebul ebebi s pi r vel i nawi l i )
4. 50-e muxl i s gamo yeneba
momCivanma moiTxova mat er i al ur i da ar amat er i al ur i zi ani s samar Tl i ani anazRaur eba.
sasamar Tl om ganacxada, r om sakiTxi mzad ar iyo gadawyvet il ebis gamosat anad da dr oebiT
gadado.
(i x. gad awyvet i l ebi s 37-e punqt i d a o per at i ul i d ebul ebebi s me-2 nawi l i )
sasamar Tl om gadawyvet il eba gamoi t ana pl enar ul sxdomaze Semdegi Semadgenl obi T;
Tavmj domar e: b-ni g. viar da (nider l andi). mosamar Tl eebi: b-ni r isdal i (nor vegia), b-ni v.
ganshof van der meer S (bel gi a), q-ni d. bindSedl er -r ober t i (Svei car i a), b-ni f . gul CuRl u
(Tur qeTi ), b-ni f . mat Ser i (avst r ia), ser vinsent evansi (br it aneTi), b-ni r . ber nhar dt i
(ger mani a), aseve, bat onebi m.a. ai seni (mdi vani ) da h. pet zol di (mdi vni s moadgi l e).
4
© Rada Europy / Europejski Trybunał Praw Człowieka, źródło: HUDOC (hudoc.echr.coe.int), pozyskano 13.07.2026. · Źródło